Veckans citat
- We're always thinking that someday we'll be happy. When we get that car, or that job or that person in our lives that'll fix everything. But happiness is a mood and it's a condition, Not a destination. It's like being tired or hungry, It's not permanent. It comes and goes, but that's okay. And i feel like if people thought of it that way, they'd find happiness a lot more often.
Min älskade unge!
Sometimes i think that your heart is just trying to tell you something.
Nothing can change this now
Time has tried
People have tried
I've tried
But it is what it is
And it will probably always be
No matter what you do
What you say
Be kind, be mean
See me, ignore me
Time has tried
People have tried
I've tried
But it is what it is
And it will probably always be
No matter what you do
What you say
Be kind, be mean
See me, ignore me
Forget my smile, and everything else too
But you're still you
The one person that i fell deeply in love with, a long time ago
And after all this time, still feel the same
I will always love you.
But you're still you
The one person that i fell deeply in love with, a long time ago
And after all this time, still feel the same
I will always love you.
We all want our happy ending..
Idag är en sådan dag, då jag inte riktigt vet vad jag ska säga.
Och om jag försöker förklara, så kan jag inte andas.
Därför, som jag alltid gör, så skriver jag ner det istället.
Och hoppas att jag på något sätt kan förklara, och även själv få en förklaring.
Det känns bara som att jag någonstans på vägen, gått vilse..
Och nu lever jag med att försöka hitta tillbaka..
Och jag vet inte hur jag ska komma dit.
Eller vart ''dit'' är...
Jag hatar att känna såhär, att känna att något saknas..
Och att jag fortfarande går runt med den där känslan, att jag bara vill ''komma hem..''...
För jag har så mycket, som många skulle göra vad som helst för o få ha.
Jag själv är frisk och har hela mitt liv framför mig.
Jag har en underbar, frisk, välmående pigg lycklig liten Son!
Som gör mitt liv, och hela min värld helt fantastisk.
Så det känns som att, jag inte har någon rätt att klaga.
Eller att må dåligt, eller sakna något i mitt liv.
För i denna stund så kämpar människor, för o överleva..
Och här sitter jag, och har vad de kanske inte kommer få behålla..
Det känns inte rätt..
Men samtidigt, så tror jag att dessa människor som kanske inte får leva hela sina liv.
Verkligen vill framföra det här budskapet, att livet är så kort och skört..
Så, lev varje dag fullt ut, ta vara på varje dag.
Och gör allt som krävs för att du får vara lycklig.
Gå inte igenom livet, med tvivel, och gå inte omkring och bär på känslan, av att något saknas..
För att sedan ångra, allt du hade kunnat gjort..
Men inte gjorde, för att du inte vågade, eller orkade, eller klarade av det.
Älskar du någon, berätta då det för den..
Och var tillsammans med de, som gör ditt liv bättre & lyckligare.
Förverkliga dina drömmar, nå dina mål..
För att du kan...
Det finna de som aldrig kommer få den chansen..
Så, vad jag känner nu, är att det snarare skulle vara själviskt av mig att Inte ta reda på vad det är som saknas i mitt liv.. Att inte göra något åt det.. Att inte kämpa för att få allt, som gör mig lycklig.
Som gör min familj lycklig.
Så även fast det känns tufft.
Och även fast jag kanske måste gå igenom fler fruktansvärt jobbiga stunder.
Så vet jag att det är de stunderna, som kommer leda mig hem..
Jag tror på att allt som händer en, har en del med ens framtid o göra.
Att allt som händer en, till slut leder en dit..
Till ens lyckliga slut.. Och början på resten av ens liv..
Jag tror inte på att ge upp.
The Lost Valentine!
Ska snart sätta igång filmen The Lost Valentine.
Det blir 3e gången som jag ser den!
Och jag är nästan lite orolig över hur jag kommer reagera den här gången.
Det är ju i stort sätt alltid så att en film är som bäst första gången man ser den.
Den kan vara hur bra som helst alla gånger man ser den efter det.
Men inget brukar slå den första gången.
Till det att jag såg den här filmen..
Jag kände att jag bröt ihop och grät lite väl mycket första gången jag såg den.
Men det visade sig att det inte var något jämfört med 2e gången.
SÅ, hur kommer det bli den här gången då?
Känns i alla fall som att jag gjort slut på tårar för just den här filmen, för alltid :P
Men, det återstår att se.
I vilket fall som helst, så är det en underbar, berörande, stark film
Och om ni inte sett den, se den!
Hello Sunshine!
ÄNTLIGEN Har Jag Denna Underbara Film!
Ögonblick..
Det här är ett av alla foton jag tog, när vi var på Gotland nu i Sommar!
Och just detta foto, tillsammans med många andra (som kommer komma upp så småningom)
Tog jag när vi gick Strandpromenaden på kvällen, helt fantastiskt.
Solnedgång, otrolig utsikt, par som går och håller hand, barn som springer omkring och skrattar...
Bara på den här bilden, så fastnade flera lyckliga ögonblick för flera människor på bild.
Det är en av alla otroliga saker med att fotografera.
Ögonblicken
Inte bara ur mitt liv, utan i många andras.
Som jag får möjlighet att minnas
Jag älskar den här bilden.
Om jag skulle döpa just den här bilden till något, skulle det antagligen bli..
Moments Of Joy
True words
Höst Morgon
Sitter med en kopp Kaffe, och myser med världens bästa lilla pojke!
Och njuter faktiskt av o titta ut, och mötas av Hösten!
Det är hur trist som helst att det inte varit någon riktig Sommar i år.
Men jag älskar ändå Hösten!
Tycker det är hur mysigt som helst.
Så hoppas jag helt enkelt på att det blir en rejäl Sommar nästa år :-)
Fredagskväll
Har vräkt lite extra ikväll, eftersom det är Fredag.
Men fy vad det inte känns bra nu haha.
Speciellt inte heller, eftersom vi precis sett på skräckfilm!
Kommer nog antagligen kräkas upp allt snart också, nä då..
Men jag måste säga, jösses vad jag blivit känsligare sedan jag blev gravid.
Jag älskar fortfarande skräckfilm, men så fort det är något blodigt eller äckligt..
Så klarar jag inte av att titta, och jag får ångest o vill både börja tjuta och kräkas på samma gång.
Känns ju lite skumt, med tanke på att jag förr satt och Ville Ha just såna scener.
Ju blodigare & råare, desto bättre!
Ja, jag är uppvuxen med bröder.. vad tror ni? haha..
Jaja, ska lägga mig och ta på lite Sex and the city nu.
Så jag förhoppningsvis kan få sova något inatt!
Goodnight !
Kärlek!
Är så lyckligt lottad, som har en så underbart fin familj!
Så länge som vi har varann, så klarar vi vad som helst :-)
Jag älskar er något otroligt..
Tänk att vi har en så underbar, fin Son! <3 Älskade unge!
Tänk om jag för 3 år sedan visste att jag nu skulle sitta här, med en underbar Man och en så fin Son!
Ni gör min dag, min värld, och mitt liv komplett!
En stunds vila!
Jag har en snäll sambo, som tagit med sig Dylan och gått en sväng till affären.
Så jag kan vila mitt huvud en stund :)
När de kommer tillbaka, så är det dags att laga mat och bada barn, och sen lägga barn!
Nu njuter jag av en stund med toner från Cheap trick, Laura Izibor & Adele! :)
Fy skäms
Vilken dålig uppdatering jag haft senaste veckan här på bloggen.
Har heller inte sprungit något mer sen sist, pga denna fruktansvärda huvudvärk som bestämt sig för o inte försvinna.
Kan ju bero på mycket, men ska nog kolla upp det.
Är antagligen också allergisk mot något, då jag nyser konstant, och har ögon som kliar och gör ont.
Nej, nu ropar Lilleman!
Men lovar att uppdatera snart igen ;-)
Idag börjar allvaret!
Idag har jag varit duktig! Gick/Joggade/Sprang på morgonen en rejäl bit!
Och är helt slut, men nästa gång kör vi ännu hårdare!
Nu gäller det.. Inget mer onyttigt i veckorna, äta bättre, gå/springa & träna.
Morgon mys med världens bästa!
Vardag och annat..
Jaha, 5 veckor.. vart försvann de?
Alltså så länge som Dylan har varit hemma från dagis nu :)
Och på Måndag börjar han igen!
Underbart o ha honom hemma, men ska ändå bli skönt.
Speciellt för honom, så mycket energi som han har, och han trivs ju så bra på dagis.
Så jag kan gissa att han kommer bli väldigt lycklig att få komma tillbaka dit :)
Blir lite mer vardag igen!
Och på tal om något annat, så blev det lite blandade, upprörande känslor häromdagen.
Jag blev rädd att en person hade varit inne på min blogg, och läst mina texter.
Och om jag kan den personen rätt, så skulle h*n säkerligen kunna ta mina texter och påstå att det är h*n som skrivit de.
Jag vet inte om denna person faktiskt har varit inne på min blogg, men misstänkte det..
I vilket fall som helst, så fick jag mig ändå en tankeställare..
Just detta med att ha en blogg, som vem som helst kan gå in på.
Och det här är ändå en blogg där jag skriver väldigt mycket personligt.
Både om vår vardag, vårt liv, mitt barn, och som sagt har in texter som jag själv skrivit.
Texter som betyder väldigt mycket för mig, som alla har en mening, en historia..
Och som jag gärna vill dela med mig av, men inte på bekostnad att förlora de..
Jag vet inte, jag tar ju en risk känns det som genom att ha de här.
För det finns tyvärr människor till allt..
Och plötsligt kanske någon går in här och får för sig att göra just något dumt..
Som att sno texter, bilder osv..
För, jag tror att det är ganska uppenbart!
Men, alla texter som läggs in här är det Jag som skrivit! Ingen annan!
Om såklart inte jag själv uppger något annat.
