Idag är en sådan dag, då jag inte riktigt vet vad jag ska säga.

Och om jag försöker förklara, så kan jag inte andas.

Därför, som jag alltid gör, så skriver jag ner det istället.

Och hoppas att jag på något sätt kan förklara, och även själv få en förklaring.

Det känns bara som att jag någonstans på vägen, gått vilse..

Och nu lever jag med att försöka hitta tillbaka..

Och jag vet inte hur jag ska komma dit. 

Eller vart ''dit'' är... 

 

Jag hatar att känna såhär, att känna att något saknas..

Och att jag fortfarande går runt med den där känslan, att jag bara vill ''komma hem..''... 

För jag har så mycket, som många skulle göra vad som helst för o få ha. 

Jag själv är frisk och har hela mitt liv framför mig.

Jag har en underbar, frisk, välmående pigg lycklig liten Son! 

Som gör mitt liv, och hela min värld helt fantastisk. 

 

Så det känns som att, jag inte har någon rätt att klaga.

Eller att må dåligt, eller sakna något i mitt liv.

För i denna stund så kämpar människor, för o överleva..

Och här sitter jag, och har vad de kanske inte kommer få behålla..

 

Det känns inte rätt..

Men samtidigt, så tror jag att dessa människor som kanske inte får leva hela sina liv.

Verkligen vill framföra det här budskapet, att livet är så kort och skört..

Så, lev varje dag fullt ut, ta vara på varje dag. 

Och gör allt som krävs för att du får vara lycklig.

Gå inte igenom livet, med tvivel, och gå inte omkring och bär på känslan, av att något saknas..

För att sedan ångra, allt du hade kunnat gjort.. 

Men inte gjorde, för att du inte vågade, eller orkade, eller klarade av det. 

Älskar du någon, berätta då det för den.. 

Och var tillsammans med de, som gör ditt liv bättre & lyckligare. 

Förverkliga dina drömmar, nå dina mål.. 

För att du kan... 

 

Det finna de som aldrig kommer få den chansen..

Så, vad jag känner nu, är att det snarare skulle vara själviskt av mig att Inte ta reda på vad det är som saknas i mitt liv.. Att inte göra något åt det.. Att inte kämpa för att få allt, som gör mig lycklig.

Som gör min familj lycklig. 

 

Så även fast det känns tufft. 

Och även fast jag kanske måste gå igenom fler fruktansvärt jobbiga stunder.

Så vet jag att det är de stunderna, som kommer leda mig hem..

Jag tror på att allt som händer en, har en del med ens framtid o göra.

Att allt som händer en, till slut leder en dit.. 

Till ens lyckliga slut.. Och början på resten av ens liv.. 

 

Jag tror inte på att ge upp.